Förändringar och kaos...
Rubriken beskriver min tillvaro till max just nu... Inte helt ovanligt kanske... Känns som om jag påpekat just kaos, förvirring och förändringar i en enda röra i lång tid nu! Men nu jäklar är det på riktigt! Kaos, alltså ;)
Mitt i allt kaos fascineras jag av hur saker och ting tar helt andra vägar än vad man tänkt sig...
Jag har under de senaste åren, mer än en gång, sett framför mig EXAKT hur saker och ting ska se ut. Tydlig plan och en rak bana att gå på ;) Bara för att gång på gång, inse att den där banan/vägen hastigt svänger i 90 grader och helt plötsligt ser allt annorlunda ut, mot vad man tänkt sig...
Häxa är ju ett lysande exempel på det. Häxan var ju hett efterlängtad när hon kom hit och med henne hade jag väldigt tydliga mål, dels som familjehund, men även som träninskamrat, men framförallt som tävlingshund. Det var i det läget helt omöjligt att se framför sig att jag skulle omplacera henne för någon orsak alls... Men även där svängde den där vägen och man måste välja... Och, ja, med facit i hand så vet jag att det var rätt beslut... Men bara några månader innan var det HELT otänkbart att jag ens skulle tänka tanken... Man har ingen aning om vad som händer...
Och återigen då, så har den där vägen svängt drygt 90 grader ;) Därav rubriken :)
Senaste tiden har jag inte bloggat, knappt varit aktiv på Facebook, utav den enda anledningen att tankarna har fyllts av massa andra saker, som jag inte har velat skriva om än ;)
Vad jag däremot har gjort.... Pratat massor med familjen och med några få goda vänner... Ältat, vänt ut och in, ältat lite till, vänt ett par gånger till, stött och blött ;) I MASSOR!
Anledningen till detta då... (känns superkonstigt att skriva det) Jag har fått nytt jobb... och vi kommer flytta... ganska långt... Jag ska börja jobba i Vallentuna :) Jag som ALDRIG skulle bo i 08-land!! Vad hände?? Spelar egentligen ingen roll vad som hände ;) Jag är sjukt taggad och motiverad att ta mig an denna utmaning, ja ni vet ju hur jag är ;)
Absolut inget sprättlätt beslut att ta, men det underlättas helt klart av vissa saker.. Fredrik är "på", för hans del spelar det ingen större roll vart i landet vi bor, han far ju och flänger överallt ändå ;) OCH, viktigast av allt - barnen är spända och fyllda av förväntan inför detta! Det är ju en klar förutsättning att de är "med på tåget"! Och det är dom :)
Under "processen", tro mig, det är en process att ta steget att flytta ifrån staden där man är uppväxt, flytta på barnen, flytta ifrån hela sitt kontaktnät... Just "processen" var det ja... Ibland har jag funderat på vad man ger sig in i... Måste man ALLTID anta alla utmaningar?? Det måste man kanske inte, men detta lockar mig massor ;) Jag har som sagt pratat massor med familjen, men även med några få nära vänner... Alla sa:KÖR, KÖR! Jaha?? När ska någon protestera då? Jag har hela tiden försökt rangordna plus och minus... Jodå, plus är fler och starkare än vad "minusen" är... Men lika förbaskat undrar man om man tar rätt beslut...
Två av mina nära vänner har, när jag berättat, inte varit lika postiva som andra i första skedet... Varav den ena säger något i stil med: "Näääeeee.... Malin, livet är sååå mycket mer än bara jobb..." Då får jag en klump i magen och undrar liiite vad jag håller på med... Visst sjutton är det så, att allt inte bara är jobb, men för betyder jobbet MYCKET! Det är så vansinnigt rolgit och utvecklande, så jag vet inte HUR jag INTE skulle kunna hoppa på det här tåget? Jag har turen att utvecklas massor i jobbet och ställs ständigt inför nya utmaningar :) DET är viktigt för mig!
Visst, vi flyttar typ 40 mil från våra föräldrar, våra närmsta vänner, barnens kompisar, deras skolor, mina arbetskamrater och framförallt tryggheten som finns när man bott i samma stad i hela sitt liv.... MEN, barnen gillar läget och är förväntansfulla inför detta (viktigast av allt så klart) och jag tror att det är en nyttig erfarenhet för alla :) Och, förhoppningsvis står Säffle kvar om vi vill komma tillbaka ;)
Såååå, nu återstår ett par småsaker (host, host)... Sälja vårt hus och köpa ett annat :)
Så om någon vet om någon som känner någon som vet någon som är på jakt efter ett hus i Säffle, så hör av er :)
Åå vad kul! Du är inte dålig du!!
Jag vet några som letar hus :) lillebror m familj... Kanske kunde passa dem? Jag ska tipsa honom i alla fall.
Och du, jag tycker du gör rätt, dyker det upp en sådan chans och du känner för det och familjen är med på det? Ja, då är det bara att köra.
Och det finns alltid säfflebor nära till hands om du behöver träffa nåra ;) Jag å den andra lillebrorsan i alla fall :)
Lilla hjärtat, jag har ju vetat era tankar ett tag nu och min åsikt står fast. TA CHANSEN, lilla Säffle (och vi som bor här) finns kvar. Ni har gjort helt beslut. Även om det känns konstigt att du som alltid funnits en kvart bort helt plötsligt inte kommer vara där. Men du är aldrig längre bort än ett telefonsamtal!
Kram
host host ...den va bra ! :))))
Kör så det ryker säger jag ...nu i alla fall när jag bearbetat orden några veckor :))
Tänk att sitta där på altanen tillsammans med din älskade på ålderns höst & blicka bakåt - inse med stolthet att du tog chansen ,fick erfarenheten & framgångarna som kommer följa med er :))
Nu står du mitt i Livet , i kaosets näste med ovissheten tungt över huvudet ...men ÄNDÅ finns det något som driver oss människor till att fullfölja våra mål ....visst är det ballt !Du kommer ocka loss i vallentuna & jag är så SJUKT STOLT över dig & familjen !
Som jag sa i telefonen " hur ska du INTE kunna ta erbjudandet?!" Du skulle inte som person överleva med fudneringarna på HUR det skulle varit :))))
