Arvsanlag....

För det första kan jag bara konstatera att jag är en usel bloggare! Evigheter sen sist och ju längre tiden går, desto mer har jag egentligen att berätta. Det i sin tur leder till att jag drar på det än mer… Moment 22?

 

Jaja, ni kan vara lugna, jag ska INTE sammanfatta månaden som gått, det skulle ta en evighet ;)

 

För det andra då… Ehum.. Jag har idag konstaterat att Hampus ÄR son till sin mor!!! Det är ju i och för sig ingen nyhet, men ibland blir saker och ting bara så uppenbara ;)

 

De flesta som känner mig vet att mina mest ”utstickande” egenskaper är envisheten, tävlingsmanin och otåligheten.

 

Envishet är ju ibland en bra egenskap, men i måttlig mängd. Många gånger är det ju det som gör att man lyckas genomföra saker och ting, som från början verkar smått omöjliga. När det gäller hund är det lätt att relatera till min envishet, hos hund skulle det antagligen kallas kamplust, att ta i lite extra när det tar emot. MEN, jag är inte sämre än att jag inser att min envishet ibland är oerhört påfrestande för min omgivning ;) Fråga Fredrik… eller Mamma…

 

Tävlingsmani, ordet klingar negativt, men jag kommer inte på något bättre ord för stunden. Tävlingsidiot kanske? Ja, men det lät ju positivt ;)

Jag tävlar i allt! Oftast mot mig själv, faktiskt, men dyker det upp ett tillfälle att tävla mot någon annan, så är jag oftast inte sen att hänga på.

 

Tävlar jag mot mig själv, kan det röra sig om små, små fåniga detaljer… Tex. hur man snabbast tar sig nerför eller uppför en trappa. Jag har sedan länge räknat ut hur jag tjänar mest tid uppför trappan hemma, och trappan upp till lunchrummet på jobbet. Det gäller att börja på rätt steg ;) Dessutom har jag störningen att jag måste hoppa över minst ett steg hela tiden och att det måste ”gå jämt ut på slutet” ;) Har man inget att fundera på, så får man likson skaffa sig ;)

 

Givetvis händer det ju även att jag tävlar mot andra… Är det tävling eller spel, så finns det absolut inget annat än att vinna. Även om det är mot mina egna barn ;) Behöver jag säga att mina barn inte är upplärda med att Mamma fuskar för att de ska vinna?? Skulle aldrig hända!! Har man gett sig in i spelet, får man också räkna med att man kan åka på stryk ;) DOCK så hatar jag alla former av fusk!

 

Det här är en egenskap som Timmy definitivt ärvt av mig. Än så länge är det på en högst normal nivå ;) Men tävlingsmänniskan lyser klart igenom :) Visst spelar han innebandy och fotboll för att det är kul! MEN, syftet med att träna och bli duktigare och duktigare är absolut att vinna. Visst kan han acceptera en förlust, men bara om han vet att han gjort sitt absolut bästa :)

 

Otåligheten då? Ja, där har jag verkligen frikostigt delat med mig till Hampus ;) Jag är otålig på det viset, att får jag för mig nåt, så måste det ske nu! Jag vet inte hur många gånger jag har funderat (ena stunden) på en make-over här hemma, för att timmen senare sätta full fart… I det läget är det oftast bäst att inte rådfråga någon annan, som skulle kunna stoppa mig ;) Detta funkade superbra, när Fredrik låg ute och jobbade på veckorna… Lite mer komplicerat nu…

 

Hampus är otåligheten personifierad… Allt ska ske så fort som möjligt, helst igår. Saker som han ska lära sig, måste gå undan. Han måste verkligen se en utveckling hela tiden!

 

Hampus har ju börjat spela trumpet (hans musikaliska ådra är jag för övrigt HELT oskyldig till), något som han verkligen brinner för. Glädjen verkligen lyser i hans ögon, när han en gång i veckan kommer till musikskolan och får visa vad han lärt sig sen sist. Otåligheten lyser väl en del den också, det vill liksom till att det fungerar på en gång ;)

 

Förra veckans läxa var att han skulle lära sig spela ”spanien”. Hampus tyckte det var en måttligt rolig melodi. När övriga familjen har legat i badkaret på kvällen har Hampus suttit i badrummet och spelat nationalsången och ”ja må den leva” ( för övrigt, lagom avkopplande för oss andra). Detta trots strikta order från musikläraren, att det är viktigt att lära sig ”basic” först ;) Jaja, han har lärt sig spela spanien under veckan som gått, men även testat på en del annat ;)

 

Idag var det då äntligen dags för lektion igen :) Hampus slänger sig med fraser som jag inte har en aning om vad det är??!! Hampus ber musikläraren spela nationalsången legato (vad sjutton är legato??) När Claes (musikläraren) gör det, fullkomligt lyser det om Hampus! DET där ska jag lära mig NU! I nästa sekund undrar Hampus när han ska få lite svårare läxor??. Lugn, lugn, det kommer säger Claes…

 

Vi diskuterar lite fram och tillbaka, allt medan en otålig Hampus testar sig fram med trumpeten :) Claes försöker pedagogiskt förklara för Hampus att det ÄR positivt med all den energi han har, MEN att han ska försöka lägga lite band på sig ;)

 

Musikläraren får följande svar:

Men ,det är samma på slöjden i skolan! Jag limmar ALDRIG! Jag bara spikar, för då slipper jag vänta på att det ska torka :D

 

Ungefär där och då, trillade en och annan pollett ner hos mig. Det där är sååå mycket JAG :D

 

Apropå arvsanlag då? Kan ju inte låta bli att fundera på det här med ” arv och miljö”. Mina barn är uppväxta under precis samma förhållanden och har ju samma föräldrar, ändå är de så vansinnigt olika??!!

 

Jaja, ”arv och miljö” får jag reda ut i ett senare inlägg ;)

 

 

 

En av varje :)



Kommentarer
Postat av: SHARON

DU ÄR JU HELT GALEN UNDERBAR!

2011-03-22 @ 07:29:19
URL: http://Smedsbo.blogspot.com
Postat av: B-M

Tack för dagens skratt :)) tårarna rinner :)) Ni är ju helt underbara! Som Sharon skriver GALET underbara. Ps Känner igen mig lite Ds

2011-03-22 @ 12:51:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0