Uthållighet!!??

Sitter här och är heeelt förundrad över hur hundar i allmänhet och Baloo i synnerhet, faktiskt fungerar :S

Han har sedan något år tillbaka gått från att vara "bara" matglad, till att vara fullkomligt mattokig! Paranoid skulle funka ypperligt som beskrivning! Säger man m-ordet här i huset, så tar det en nanosekund innan Baloo befinner sig bredvid, men dreglet hängandes under hakan ;) Vilket innebär, om jag ropar på barnen att "det är mat", tio minuter efter Baloo fått kvällsmat, så står han givakt bredvid mig och hoppas att det är han som ska få mat igen!

För ett par veckor sedan satt jag och Fredrik och kollade på Tv. Baloo har inte alltid tillgång till vardagsrummet. Ibland får Häxa vara med oss där, ibland är det Baloo som får vara med och ibland får ingen vara med ;) Denna kvällen satt Häxa och mös med oss. Bägge hundarna hade precis fått kvällsmat. (Tillfälligt stod mattunnorna i v-rummet)

Jag tyckte allt var frid och fröjd. Balo har normalt inga problem med att bli "utestängd" ;) Denna kvällen var ju då allt annat än normal :O Vi hann bara sätta oss ner, så hör jag hur Baloo ligger på andra sidan gallret och ömsom skäller, ömsom gnäller, oerhört ömklig! Först trodde jag det var för att han "inte fick vara med". Ignorerade det och tyckte faktiskt inte det MINSTA synd om honom. Ni kan ju föreställa er HUR lätt det är att ignorera en storgråtandes Baloo??!! Efter ytterligare några klagolåtar så ser jag att det är mattunnorna han har fått fullkomligt stirr på! Men skärpning!! Du fick mat för några minuter sen! LÄGG NER!! Pipet och gnället fortsatte, ända till jag visade honom ut i köket, lydig som han är ;) så var han snart ute i hallen. Men nu var han åtminstone tyst, men blängde fortfarande paralyserat på tunnorna... Efter ett par timmar så var det dags för oss att krypa i säng, och jag tog bort gallret in till v-rummet. Som skjuten ur en kanon kastar sig Baloo in i rummet??!!

Jag hann väl tänka en kort sekund, men nu har han väl ändå fått en rejäl knäpp??? Sekunden senare är han framme vid sitt mål, en tappad matkula, bredvid fodertunnan! Det är alltså den han har legat och gnällt och pipit på ett par timmar. Då har han HUR mycket uthållighet som helst!!



I samband med Häxas löp, skrev jag ju om en annan egenhet här. Där skrev jag ju om att det inte var en fast punkt han fastnade på. Utan att jag noterat det närmare, har det sedan några veckor verkligen varit en fast punkt! Men jag har väl trott att det är själva beteendet sm fastnat, om ni förstår hur jag menar.

Den fasta punkten han glott på har varit UNDER datastolen (ni vet en sån där klassisk skrivbordsstol på fem hjul). Helt uppriktigt, har jag varit bekymrad för att han faktistk inte har mått bra! Jag har trott att det är skuggan från stolsbenen han har stirrat på. Så fort man rört stolen en centimeter, har han farit upp och flyttat sig, för att sekunden senare lägga sig och stirra igen :? Alltså trodde jag att han for upp för att skufggan rörde sig. Att jaga skuggor tyder ju oftast på att någon inte står helt rätt till :(

Idag har jag då satt diagnosen. KRAFTIG, paralyserande ätstörning!

Databordet är ett hörnbord. Längst ner mot golvet är det som en platta (där själva databurken ska stå), som är högst tio cm från golvet, alltså alldeles för lågt för ett rottweilertryne att komma under. Om man sitter i stolen, eller om stolen är tom, men indragen, går det inte att komma i åt under "plattan". Eftersom det är ganska trångt i hallen, så är stolen alltid inkörd mot bordet om ingen sitter där...

Idag när jag gick upp till datorn, självklart var baloo hack i häl, innan jag ens har hunnit sätta mig har BAloo lagt sig tillrätta för att glo på "skuggan". Lite irriterad säger jag till honom att ge sig och gå undan. SJÄLVKLART lyssnar han inte! Varpå jag vräker undan stolen och ska säga till honom på skarpen! DÅ kastar han sig inunder "plattan", där han absolut inte får plats egentligen. Hinner höra hur han tuggar i sig något. Min katastrofhjärna kopllar givetvis att det måste vara något farligt, eller i allafall mindre bra han har fått i munnen- Vrålar LOSS!! Ut spottar han en dammig chipsbit!!! Men VA!!?? Han har i nästan EN MÅNADS tid blängt på en chipsbit!!!

DET kallar jag ätstörning av den högre graden! OCh, antagligen, ett visst mått av uthållighet om motivationen är nog hög :D

Efter denna lilla händelse tuffade han lugnt och la sig i sovrumemt. TROTS att jag satt vid datorn, DET var längesedan det hände :)






Kommentarer
Postat av: Anonym

Oj vad jag har skrattat åt detta inlägg :)



Underbara sköna Baloo. Inte visste jag att även rottisar utvecklar mathysteri. Trodde som alla andra att labben var bäst på detta (dock inte vår Gretzky ännu)

Uthålligheten ska du inte klaga på iaf.



Kram

2010-11-15 @ 22:04:48
Postat av: Johanna

Det var som tusan oxå. Mitt namn blev inte med när jag skrev kommentaren..



Från Johanna delägare i Jamiciz Gretzky

2010-11-15 @ 22:06:17
Postat av: Lotta

Stackars Baloo :) Fasen, stoppa en gammal chipsbit i munnen och ni sopar banan på varenda tävlingsarena ;)

2010-11-15 @ 22:26:08
URL: http://minflock.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0