Tävling och lite annat

Ja, nu har det hänt grejer igen ;)

Som jag skrev så skulle ju jag och Dilda tävla i Skara i fredags. Hampus ville gärna följa med och eftersom det sällan är några problem att ha med honom, så fick han så klart som han ville. Hampus har inte så stora krav när han hänger med på turné, det finns egentligen bara EN viktig sak och det är matsäcken (precis som sin mamma alltså) Torsdag kväll ägnade jag och Hampus åt att omsorgsfullt packa kylväskan med ölkorvar, prinskorvar, salamiklämmor, äggmackor, kaffe, festis och eftersom det var påskhelg, så slank det även med en godispåse.  Nu var vi rustade för en lång dags utflykt :)


 

Målet med denna tävlingen var att vi skulle ha kul (som vanligt) och att vi skulle förbättra vissa saker från förra tävlingen, som jag inte var helt nöjd med. Och att JAG skulle vara betydligt mer avslappnad. Väl på plats i Skara i ganska god tid, blev det en lång promenad i underbar skog, helt SNÖFRI skog. Jag verkligen njöt av att gå runt där i mossan :)  På samlingen visade det sig att klass 1 skulle köras först. Jag drog nummer två, vilket kändes bra. Först platsliggning som gick lugnt till, sen av planen och värma upp Dilda lite grann. Och vips så var det vår tur! Perfekt! Jag hann inte analysera det minsta och var helt avslappnad när jag gick in på planen! Allt flöt på bra med en härlig känsla. Jag såg inte en enda poäng. Men det hade ingen betydelse, för det kändes så bra! Oavsett hur poängen skulle bli så var jag väldigt nöjd :) Vid prisutdelningen visade det sig att vi skrapat ihop 185,5 poäng och en andraplacering. Mycket nöjd med början på dagen, packade jag, Hampus och Dilda in oss i bilen för vidare färd mot Dildas riktiga matte och vår lilla Häxa. Det var nu dags att lämna tillbaka Dilda :(


 

Jag är så glad att jag fick förtroendet att ha Dilda här i några veckor! En rakt igenom underbar hund med ett väldigt stort hjärta och fylld med massor av glädje. Vi har haft så vansinnigt kul under denna tiden och hon har  gett oss massor med skratt! Dessutom har jag blivit ytterligare några erfarenheter rikare på kuppen. Jag fick ju även chansen att göra min tävlingsdebut med en hund som har mycket erfarenhet och det är guld värt! Och som jag skrev tidigare, så har damen tagit en alldeles speciell plats i våra hjärtan ♥


Så, Tack Anette!


Tack och lov så vet jag ju att jag kommer träffa Dilda flera gånger igen, nu närmast på fredag, faktiskt :)


För då är det dags att hämta hem vår egna lilla Häxa :)


Med detta börjar det faktiskt smyga sig på lite panikkänslor, visserligen av den lindrigare arten, än så länge…


Jag har ju under en längre tid sagt att min nästa hund ska göra si, min nästa hund ska göra så, min nästa hund ska jag lära det, min nästa hund ska jag inte ha det ena problemet med, min nästa hund ska jag inte ha det andra problemet med. Ja, det är ju så att jag VET mycket väl hur jag INTE vill ha det! Men nu står jag här, med snart ”min nästa hund”. Och har inga som helst planer på att inte ro mina mål iland :) Om det nu vore så enkelt att Jag fick hem Baloo igen, som 8-veckors valp, vet jag PRECIS vad jag skulle göra annorlunda! Men nu är det ju en helt annan individ som ska flytta in här, och jag kan antagligen inte göra på samma vis som jag skulle ha gjort om jag fick börja om med Baloo… Ja, än så länga har jag ju några dagar på mig att göra upp en plan för detta. Förhoppningsvis löser det sig allt eftersom :)


Bilder på underverket kommer lite längre ner…


Tack och lov för långhelg! Riktigt välbehövligt kan jag säga :) De senaste veckorna, har det snurrat runt i skallen ordentligt, pga. Allt runtomkring mig. Lediga dagar har jag vaknat med panik, ”måste göra det, det och det”. Inte speciellt trevligt, men nu under helgen har jag kommit ikapp med en hel del måsten :) Skönt! Nu är det bara att förbereda för Häxas ankomst till Värmland :)


Vi har faktiskt hunnit med lite träning under helgen också. Igår åkte jag ut med den bestämda planen att hitta snöfri skog! Nu banne mig skulle det bli skogsspår av! Jodå, till slut hittade jag en plätt där det gick att få ut några hundra meter. Så skönt att få spåra i skogen igen! Tänk att man kan bli SÅ glad för så lite :) Spåret gick hyffsat, absolut inte det bästa spår Baloo gjort, men vi har ju inte spårat på evigheter heller… Men kul hade vi och Baloo blev trött J Mindre kul var att jag hittade n fästing på Baloo när vi kom hem från skogen! HUR är det möjligt???  Känns ju inte som vintern är slut än???    Jaja, bara att ge sig iväg och köpa halsband till den ena och frontline till den andra, så är vi rustade mot kräken!


 

Idag samlades vi några stycken ute på klubben för att köra upplet. Härligt att se att snön är på väg bort även där :)


Uppletandet då? Ja, det är PRECIS sådana här tillfällen som gör mig komplett galen! Och att jag påminner mig om varför det inte blir något tävlande med Baloo… Ibland är han så J***A svår!!!  Uppletande är faktiskt något som Baloo är riktigt duktig på. Jag har sakta men säkert lärt mig hur jag ska lägga upp saker och ting för att det ska bli bra, men ibland är det stört omöjligt! Och det gör mig SÅ frustrerad!!!


Jag ids inte gå in på hela händelseförloppet, men jag kan säga som så, att han ger mig ett rejält långt finger!!! Det underliga med det hela är att det funkar kanske 8 av 10 gånger, sen helt plötsligt är det kört och vi är tillbaka på ruta ett igen. Det som stör mig är att jag förbereder på samma sätt, ger honom samma förutsättningar var gång. Och det är ett något som jag faktiskt VET att han kan utföra på ett bra sätt! Detta gör ju att det är förbannat svårt att planera träningen. Även om jag har lagt ner tävlingsplanerna, så vill jag ju ha en utveckling, för att vi båda ska utvecklas positivt!


Hur som helst så tog mitt humör överhand, och efter lite utvecklingssamtal med mina underbara träningsvänner, stoppade jag in Baloo i bilen. Tur det, annars hade jag säkert stått kvar än ;)


Efter att jag samlat mig och det heta humöret, så tog jag ut Baloo igen. Tack och lov lyckades vi avsluta där med ett lyckat skick! Hoppas nu att det finns kvar som en positiv minnesbild till nästa gång! Skönt att avsluta på ett bra vis för Baloos skull, själv sitter jag här och analyserar mig gråhårig ;) Jag blir verkligen inte klok på detta!!??


Nog med gnällvisor nu!

 
Bilder på, vad hörsägen säger, små monster :)


Liten söt Häxa♥


Häxa lipar åt syrran Hilda, som hann först att ta snöret till Hampus byxor





Crazy Häxa


Kommentarer
Postat av: Pia

Herregud vad söta de är de små liven. Ska bli jättekul att få träffa underverket.

& grattis igen till dina fina tävlingsframgångar.

2010-04-06 @ 09:06:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0